När vi skulle hämta Atlas blev det ännu en lång resa ända till Arendal i Norge! Eftersom jag inte sett Atlas annat en på bild, nja ok en massa bilder, så var man ju väldigt nyfiken på om allt var som man hoppades! Och visst var det det! Vi mötte Rune och Atlas på en agilitytävling där Atlas lugnt sov bland alla hundar och människor. Okej, tänkte jag, bra att han kan koppla av men hur pigg är han inte nu i bilen? Fel hade jag! Han somnade om och sov hela vägen hem bortsett från tiden på färjan.

 Väl hemma satte jag in honom i hallen. Då kom Tudor, som förskräckt slog upp ögonen skakade på huvudet och gick och la sig. Han tänkte nog "oj, oj, inte en till, hoppas jag har en mardröm” . Sen kom Tussie som inte tror på mardrömsvarianten utan fräste åt Atlas, det var ”big mistake” eftersom Shadow redan tagit på sig ansvaret att ta hand om Atlas! Shadow motade bestämt bort Tussie sen tog det två veckor innan Shadow tillät Tussie vara nära Atlas. Eftersom Atlas inte kände sig hotad av Tussie så tog han dessa veckor som en kul lärotid i att jaga katter!

 Vad det gäller valpbitande och gnagande så var han en dröm, gick runt med sina trasor och bollar. Helt underbart tänkte jag. Fel hade jag igen! Han är en kille som vill se resultat! Så han väntade tills han bytt tänder. Sådärja, nu händer det nå't resonerade han! Efter att ha köpt nya skor och mattor samt köpt hem en massa rejäla gummileksaker har det lugnat sig, tack och lov!

 Atlas är en glad och go hund. Han vill vara med på det mesta och fungerar bra med barn. 

 Forsättningen blev den att den lille rackaren blev väldigt förtjust i min svärmor och hon i honom så han flyttade till henne på obestämd tid!”